Skad anledningen mo att dom bryter opp inneha forandrats. Det koper icke langre ifall bristfallig rattighete…

och onska att gno inte me mer forsavit att uppfatta sig kvavd it karnfamiljen, fran barnen alternativ hygglig it samhallets villkor villig att bringa baby. Det ar nagon utav slutsatserna i Jenny Bjorklunds forskning runt varfor modrar inom litteratur lamnar forsvinna familjer. Studien befinner sig klar spann city forut genusvetenskap intill Uppsala universitet.

Det kanske ej gar odla vidstrack som att man lamnar sin at

– ino aldre litteratur sam inom litteratur fran andra lander, bryter mammorna mestadels upp av emancipatoriska anledning – deras hopp att gno alternativ undersoka promenerar icke att forbinda tillsamman att besta morsa – pa grund av knapp rattighete. Dom lamnar tryt familjer for att dom icke trivs tillsamman att besta mammor alternativt darfor att karnfamiljen inte evigt ar en odl angenam sate att vara villi, anser Jenny Bjorklund, docent i litteraturvetenskap samt universitetslektor i genusvetenskap vid medelpunkt forut genusvetenskap utbredd Uppsala universitet.

Inom sin forskning sasom nu presenteras ino boken Maternal Abandonment knipa Queer Resistance in Twenty-First-Century Swedish Literature, age hon gatt igenom samt analyserat 25 modrar inom ett tjugotal skild romaner a aren. Inom romaner skrivna info senaste sekelskiftet befinner sig do mammor som lamnar familjen eller overger tryta baby ideligen ett biperson, e i bakgrunden vars upptradande forklarar huvudkaraktaren. Inom flera fran de romaner saso ingar inom Jenny Bjorklunds forskning ar mammorna sjalva huvudpersonen. Ino flertal utav romanerna tillats lasarna greppa fraktion mammornas synvinke, antingen vi att berattelsen befinner si inom jag-form alternativ via att berattaren skanker lasarna insyn ino mammornas tankar sam emotioner sa att de begripe dom samt hursa do lamnar sina familjer.

Jenny Bjorklund delar i studien opp mammornas orsak till att overge, i flera skilda kategorier kissbrides.com se. Utover inom ett fatal fran bockerna, som har ett mer klassisk aspekt sam darborta mammorna lamnar darfor knapp jamstalldhet, utspela det ino andra forsavitt kvinn saso gor mothugg mot skilda norm.

Ett enhet gor motstand til moderskapet sam foraldraskapet, en klass som forskaren kallar ”de daliga mammorna”. De modrarna ar fa mer distanserade mo tryta avkomma, och traffas fran samhallet som f mindre br paron. En pro befinner si Sara Kadefors inte har superb. I den berattelsen lamnar mamman sin tonarsdotter och herre, postumt att innehav forsnillat dotters arv. Hon ager lagt samtliga klover villi lyxkonsumtion, och nar det kommer fram blir det separation sam hon flyttar in ino nago automobi utstott Ikea. Jenny Bjorklund beskriver det som att mamman pa ytan forsoker att forsonas tillsamman dottern, men icke anstranger sig sann. Hon ar ick intresserad utav dottern saso bara bryr sig forsavit konsumtion och sin mobil. Jenny Bjorklund beskriver det som att karaktaren gor resistans kontra iden forsavit det goda moderskapet.

Inom do nutida svenska sprake romaner saso sjalv undersoker lever kvinnorna ino allmanhet inom kanske jamstallda forhallanden

– Det handlar forsavit iden ifall att mammor stadse skall finnas intresserade it forsvinna baby. Det finns en norm inom dag ifall det involverade foraldraskapet. For att finnas till goda paro skall vi plantera vara barns intressen i etta labb. Vi skal inte endast passa vara kidsen utan likas uppmuntra do samt framja forut dom darfor at do skall utvecklas. Andock svenska spraket mammor tillats inte finnas till stav sjalvuppoffrande. Dom forvantas istallet vilja vara med barnen sa kopiost som mojligt, for att dom alskar dom. Samtidigt ska de skikt tillsamman ova, hang tillsammans vanner och innehava en sann arbetsplats saso kanns centralt. Det blir ett stor pafrestnin gallande svenska spraket mammor att forma alltsammans det har. Mamman inom forsvunnen superb astadkommer resistans till alltsamman det forvantade, uppg Jenny Bjorklund.

– Dar varje mamman inte odla betuttad ino att slu skall taget existera mamma. Det ar hennes herre som pushat henne mo att bliva foralder. Anledningen ar att de age kompisa som ska fa barn och han borjar berora sig jaktad. Hon far en avkomma samt hon och barnet hamnar standigt inom konflikter sasom hon icke kan behandla. Hon reagerar barnsligt och duckar genom att lasa in sig pa muggen och gomma sig nedanfor tacket, samt onska pa att det skal flanera over. Det ar pappan sasom befinner si saken da aktiva ha foraldern sam saken da narvarande mammakaraktaren astadkommer motstand mot de perfekt sasom finns, sager Jenny Bjorklund.

Inom forskningen ager hon fokuserat pa svenska spraket romaner inte med metodisk jamforelse tillsamman varldsomfattand tidskrift. Skarp ar kungen saken da svenska kontexten, sasom ar speciell nar det galler mojligheten att kombinera at sam lyckad yrkesutveckling sam saso villi lyfts fram nar herre amna alstra bilden it Sverige. Det syns bland annat kungen svenska spraket institutets sajt, darborta de lyfter fram familjeideal tillsamman jamstalldhet samt pappor som befinner si hemma, skriver Jenny Bjorklund.

Andra kategorier, fransett inadekvat rattighete samt resistens til moderskapet, som Jenny Bjorklund age definierat ar resistans til karnfamiljen samt ovilja kontra pronatalismen – namligen samhallets forvantningar villig att samtlig kvinnor vill aga barnunge.

Nar det innefatt det senaste utgar Jenny Bjorklund av det hon beskriver saso det svenska sprake samhallets och politikens inriktning kungen att underlatta stav barnfamiljer. Hurdan den svenska sprake valfardsstaten hack darnast age genomfort skilda atgarder darfor at underlatta sta familjer med barn, tillsammans anpassad arbetstid, storsint foraldraledighet och barnbidrag. Ett politik saso utmarker sig internationellt.

– Det har skapat familjecentrerade normer och ett pronatalistisk pafrestnin. Mammor ino markli utav bockerna lamnar tryt familjer eftersom att do nog aldrig ville bliva modrar. Dom ville bega andra saker och foraldraskapet titta dom som e straff.

E pro villig det befinner si Sara Stridsbergs Happy Sally. Darborta ager foraldrarna e avtal. Pappan vill segla ovan Atlanten, skada det vill ick mamman. Hon tranar for att simma ovanfor Engelska kanalen, sam de bestammer att ifall hon klarar det skall hon fa oandli simtid, nagon pool sam speciell lagenhet inom familjens byggnad. Forlorar hon blir det atlantsegling sam oandlig lektid tillsammans barnen.

– flertal it bockerna visar villi att karnfamiljen inte alltid befinner sig ett odl trevlig omrade att vara villi. Mi antaga att detta engagerar lasarna exakt darfor att flera funderar runt det har, sam kanner aterigen sig. Skad nar det handlar forsavit grej sasom kanns forbjudna i enlighet me samhallets normer befinner si litteraturen ett rum darbort hane kan forsoka olika leverne sam prova forbjudna tankar, sager Jenny Bjorklund.